Symboler för jungfrulighet
På ett mystiskt sätt hölls Marias jungfrulighet inte bara intakt av att bli gravid med Jesus, utan också hans syskon. De medeltida teologerna såg tecken på denna jungfrulighet överallt. Det återspeglas också i de många Mariasymboler som användes i kyrkokonsten. Flera delar i Gamla testamentet ansågs syfta på den kommande Messias och oskulden hos hans mamma. I Domarboken (6:36-40) berättas exempelvis om hur Gideon testade Gud genom att få honom att låta daggen att falla på en ulltuss, samtidigt som marken däromkring höll sig torr. Under medeltiden var detta en uppenbar referens till att föda ett barn utan den annars obligatoriska verksamheten nio månader tidigare. Ett annat exempel finns i Moseboken, då Gud uppenbarar sig för Moses i en brinnande buske. Trots att busken stod i lågor brann den inte upp (2 Moseboken, 3:1-6).
I dag kan dessa kopplingar ses en aning långsökta, men under medeltiden var de självklara. Därför återkom de också ständigt i konsten. En lite mer uppenbar, närmast övertydlig symbol, var att låta Jungfru Maria sitta i en inhägnad och stängd trädgård, där hon inte släppte in någon annan.
Enhörningen och jungfrun
Men det var inte bara ifrån bibeln som man såg tecken på hennes jungfrulighet, de kunde hittas i naturen också. Enhörningen var nära förknippad med Jungfru Maria i den medeltida konsten. Detta djur uppfattades inte alls som ett mytologiskt väsen, utan sågs som högst verklig. Men eftersom det var så få som någonsin sett djuret på riktigt fanns det inte någon bred samstämmighet om hur det såg ut. Därför skiljer sig olika medeltida beskrivningar kraftigt åt. I nedre högre hörnet i bilden här ovan har enhörningen exempelvis fått ett älghorn i pannan!
Ett vanligt återkommande tema är i alla fall att enhörningen var mycket svårfångad. Men det fanns en metod som alltid fungerade. Jungfrur kunde nämligen snärja djuret, som sökte tillflykt i deras sköte. Där blev djuret lugnt och lät sig infångas eller dödas. I vissa versioner förekommer den aningen motsägelsefulla uppgiften att djuret blir lugnt först efter att det får di från jungfruns bröst.
Enhörningen i Bibeln
I den tidiga kristendomen försökte man att å ena sidan para ihop den med Kristus och godhet och å andra sidan med djävulen och ondskan. Dessutom omtalades djuret i bibeln på flera ställen. I Psaltaren (29:6) står det ”Och låter them springa såsom en kalf; Libanon och Sirion / såsom en ung enhörning.” I samma bok (92:11) står också: ”En mitt horn skal uphögdt warda / Såsom ens enhörnings; och jagh warda smord medh färska oljo.” I alla fall om man läser Karl XII:s bibel. I senare utgåvor är enhörning ersatt med vildoxe.
I den grekiska översättningen av gamla testamentet, från början av 200-talet används monoceros och i den ett par hundra år yngre latinska översättningen används unicornis och rhinoceros. På latin heter den indiska noshörningen numera rhinoceros unicornis, men under medeltiden hade man snarare en enhörning i åtanke med alla tre begreppen.
Födelse och återuppståndelse
Det var enhörningens koppling till jungfrur som gjorde att enhörningsmotiven letade sig in i den kristna konsten. De blev också populära motiv i svenska medeltidskyrkor. Ibland verkar enhörningen bara ha varit en symbol för Marias jungfrulighet. Men i andra fall togs symboliken i en allt mer komplicerad riktning. Här förde man också in djurets koppling till Jesus. Därmed hade man skapat en visserligen långsökt, men också intressant metafor för när Kristus, genom Marias sköte, lät sig födas som människa.
Genom att också låta jägare jaga enhörningen och sticka ner den där den låg hos jungfrun kunde man i samma bild också framställa Jesus död. Ibland förde man också in en bild av återuppståndelsen, som exempelvis kunde symboliseras genom fågel Fenix. Då fick man in alla de tre viktigaste aspekterna av Kristus liv som människa: födelsen, döden och återuppståndelsen. Ibland är det ärkeängeln Gabriel som får agera jägare i sin roll som bebådelseängel – den som berättar för Jungfru Maria att hon ska föda Kristus. Med sig har han tre hundar, namngivna i banderoller till Tro, Hopp och Kärlek. Det var dessa tre dygder som drev Kristus att födas i mänsklig gestalt och sedan också dö. Allt för människans frälsning.
Ibland blir det fel
De svenska konstnärerna hade flera förlagor från kontinenten som de utgick ifrån när de gjorde sina målningar. Men meningen bakom många av de symboler som fanns där har med tiden försvunnit. Den observanta läsaren kanske har noterat att det i bilden ovan från Almunge kyrka inte alls är en enhörning som finns intill jungfrun, den saknar ju horn! Detta beror på att de konstnärer som restaurerade kalkmålningar omkring förra sekelskiftet inte alls förstod att det skulle vara en enhörning i motivet. Men man kan också fråga sig om de medeltida konstnärerna i Sverige själva hade koll på alla symboler. Uppenbarligen har de gjort misstag ibland. Ett exempel är att Gideons ulltuss fanns med i en förlaga till ett jungfru med enhörning-motiv. Men när förlagan målades av i Valö hade ulltussen förvandlats till en igelkott, som inte har någonting med jungfrulighet att göra.
Jungfru Maria bakom öppna grindar
Som tidigare nämnts var den stängda trädgården ett av alla motiv som användes för att symbolisera Marias jungfrulighet. Den förekommer ofta tillsammans med Maria, enhörningen och Gabriel. Det finns dock ett praktiskt problem här som olika konstnärer har valt att lösa på olika sätt. Frågan har rört om Gabriel och hundarna ska vara innanför eller utanför murarna eller staketen runt gården. På kontinenten har man i många avbildningar med det här motivet låtit enhörningen och Jungfru Maria befinna sig inne i den stängda trädgården, medan Gabriel och hundarna står utanför. Ofta klättrar hundarna på staketet och försöker ta sig in. I andra fall har både hundarna och Gabriel istället placerats inne i den stängda trädgården. Vilket man väljer borde ju onekligen ha viss symbolisk betydelse.
Svenska kyrkomålare har på sina håll valt en annan lösning på detta problem. I åtminstone två uppländska kyrkor i Sverige, Tolfta och Valö, låter konstnärerna enhörningen och de efterföljande hundarna komma in till Jungfru Maria, genom trädgårdens öppna port. För att låta Jesus komma in i sitt sköte låter alltså Maria grinden till trädgården vara vidöppen. Men man kan förstås fråga sig vad en sådan symbolik säger om hennes jungfrulighet? Om en trädgård med en stängd grind betyder att man är oskuld, borde en trädgård med vidöppen grind betyda den raka motsatsen. Knappast kan det vara en sådan bild av Maria som de medeltida kyrkomålarna ville förmedla.
Läs mer:
Bilden av Maria av Lennart Karlsson (2009)
Bestiarium: en medeltida djurbok av Bo Eriksson (2009)
