De tre rikena
Under lång tid har man debatterat vad de tre kronorna i Sveriges riksvapen egentligen symboliserar. Bland förslagen kan nämnas Oden, Tor och Frej, tre folkland i Uppland, berg, skogar och vatten, de skandinaviska länderna, de tre vise männen eller Erik den heliges helgonattribut.
Under en stor del av 1900-talet var den allmänna uppfattningen bland historiker att det var Albert av Mecklenburg, vald till Sveriges kung 1346, som införde tre kronor som en symbol för landet. Innan dess hade kungamaktens symbol istället varit släktvapnet för den som vid tiden var kung. På 1980-talet hittade man emellertid en målad vapensköld i ett kardinalpalats i Avignon som visade att Sverige redan på 1330-talet använde symbolen officiellt. Ett annat tidigt exempel på en sköld med tre kronor finns i Ängsö kyrka, från mitten av 1300-talet. På Albrekt av Mecklenburgs tid verkar symbolen alltså redan ha varit etablerad.
En teori är att det var Magnus Eriksson som valde de tre kronorna. Det ska ha varit för att visa att han inte bara var kung över Norge och Sverige utan också över Skåne, som han köpte från Danmark. Redan tidigare använde också Magnus Ladulås tre kronor i ett sigill, men i en annan utformning.
Danskarnas anspråk på tre kronor
Under Kalmarunionen kom de tre kronorna att ingå i unionsregenternas vapen. Sverige är i detta vapen representerat genom den äldre statssymbolen Bjälboättens lejon medan de tre kronorna i första hand verkar ha symboliserat unionen mellan Norge, Danmark och Sverige. Detta kom med tiden att innebära problem. När Kalmarunionen tog slut tyckte nämligen svenskarna att de hade ensamrätt till symbolen tre kronor och att det stod för det svenska riket. Så länge Danmark behöll det i sitt vapen tolkade man därför det som att de gjorde anspråk på Sverige.
Efter att de två unga kungarna Erik XIV och Fredrik II tagit kontroll över Sverige respektive Danmark dröjde det inte länge förrän det blev en allt mer krigisk stämning mellan länderna. En av trätorna bestod just av att den danska kungen vägrade ta bort de tre kronorna ur sitt vapen. För att hämnas valde då Erik XIV att införliva de norska och danska rikssymbolerna i sitt vapen.
Situationen eskalerade, och tillsammans med flera andra konflikter mellan länderna utbröt ett krig mellan länderna, som har gått till historien som Nordiska sjuårskriget. När freden, efter stora förluster på båda sidor, kunde bli sluten i Stettin 1570 hade man fortfarande inte lösa frågan om de tre kronorna. Den blev istället skjuten på framtiden.
Nya kronkrig
Eftersom ingenting egentligen blev löst i samband med freden i Stettin fortsatte konflikterna mellan länderna. Det var bara en tidsfråga innan nästa krig skulle bryta ut. Det skedde 1611 i och med starten av Kalmarkriget. Efter påtryckningar från grannländerna, som inte ville ha något krig i sitt närområde, nådde man en fredsuppgörelsen i Knäred 1613. Utöver att Sverige behövde lösa ut Älvsborg för en summa på en miljon riksdaler silvermynt innehöll avtalet också bestämmelser om de tre kronorna. De danska regenterna fick enligt detta inte göra anspråk på den svenska tronen, men däremot tilläts de också i fortsättningen att använda de tre kronorna i sitt vapen.
Än i dag finns därför tre kronor med i det kungliga danska vapnet. Men danskarna är tydliga med att detta inte ska ses som om de gör anspråk på det svenska riket. Istället är det en påminnelse om unionstiden, då Sverige, Norge och Danmark styrdes under samma regent. Men helt okontroversiellt har beslutet att ha kvar symbolen inte varit. 1972 lade exempelvis en folkpartist fram en motion om frågan i den svenska riksdagen. Han krävde att riksdagen ”hos Kungl. Maj:t hemställa om vidtagande av åtgärder för att få det svenska statsvapnet tre kronor borttaget ur Danmarks stora riksvapen.”
Det stora och det lilla vapnet
Sedan början av 1900-talet finns det en lagstiftning som reglerar Sveriges riksvapen. Där framgår det att det finns två vapen, det lilla och det stora riksvapnet. Enligt lagtexten består det lilla av ”en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.” Det stora i sin tur består av ”en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen”.
Det stora svenska riksvapnets huvudsköld är indelat i fyra fält, två med tre kronor och två med Bjälboättens lejon. Hjärtskölden i mitten är uppdelad mellan Vasaättens vase och ätten Bernadottes bro med torn, en örn som gripar om en åskvigg av guld och överst Karlavagnens stjärnbild. Det stora riksvapnet skapades från början av Karl Knutsson (Bonde). Enligt en teori gav det gyllene korset i mitten av huvudskölden upphov till den svenska flaggans gula kors mot blå bakgrund.
Läs mer:
Georges de Loÿes artikeln ”Om ursprunget till det svenska riksvapnet Tre Kronor” i Heraldisk Tidsskrift, bd 6, nr 54 (1986)
1 kommentar
Thanks for the post